Anna Dubbelve grubblar

Åhh va faan va snurrit det är i huvet nu .. eller ja, både kroppen å knoppen för den delen!
Hur är det nu, "lyssna till vad din kropp säger". Ja det är ju jävla enkelt när huvet säger en sak, magkänslan en annan å hjärtat en tredje .. hur vore det om alla dom där tre tog å samarbetade lite???

Efter att ha förstått hur viktigt det är att tänka positivt å ha fokus på det man vill ha istället för allt dåligt som gärna glider in å tar över tankar å känslor då och då, så har ja ändrat lite uppfattning efter att ha lyssnat till två av underbara Mark Levengoods ljudböcker. Han pratar också om hur viktigt det är att vara positiv osv men också om varför vi tycks ha sånt problem med att faktiskt leva i det som är.
Om vi nu är lessna, arga, sura, besvikna eller va det nu kan vara .. ja men då måste man väl för fan få vara det??
Å sen .. när det lagt sig kan man väl få ta tag i det hela å vara så där äckligt glad å positiv som man ska vara för att liksom dra till sig mer av det där braiga ..?? Eller?


Han har en hel del klokt å mysigt att säga den där Mark, han är en sån som jag skulle vilja ha en miniversion av i väskan och kunna ta fram när det behövs. Han verkar ha svar på det mesta å tänker på ett helt fantastiskt sätt, som jag önskar att ja gjorde :) Jag har skrattat så tårarna nästan sprutar när jag lyssnat på honom i bilen å Casper som tror att mamman lyssnar på Mumintrollen skrattar med å frågar efter en stund varför det var så kul hahaha!!!

Å på väg hem ikväll efter att ha sett månen å hur den lyste upp vattnet så vackert så började ja fundera på uttrycket "upp som en sol å ner som en pannkaka" ... först kunde ja inte bestämma mig för om det verkligen heter så eller om det är "upp som en pannkaka å ner som en sol", men det verkade ju tokigt när ja tänkt en stund :)
Men så kom ja på mig själv med att fastna i den där pannkaksbilden å tänkte att det är väl finfint om man börjar med att känna sig som en pannkaka å slutar som en sol som lyser upp tillvaron för en själv å en hel del andra :)