Anna Dubbelve grubblar

Hade tänkt skriva om min å Casper topdag på Stinsen .. men så plötsligt kändes allt så jävla töntigt, ointressant å helt bedrövligt! Hur kan vi leva så mycket för saker, kläder och att allt bara ska va nytt nyare nyast?? Det är självfallet upp till var å en hur man känner å tar åt sig i det här, men just nu för mig känns allt onödigt, irriterande å bara hopplöst! Trots det kommer jag gå upp imorron, ta en dusch å sminka mig för att ja inte vill se ut som ett lik. Sen varierar ju dagarna lite lite granna, för tillfället är det i å för sig ingen större variation å ja tror att det är det som får mig att må halvt om halvt bedrövligt .. Så antingen kommer ja väl kika på nyhetsmorron, lyssna på Mix (jobbit när man tror att Adam, Gry å Anders är ens bästa vänner för de är de enda vuxna man lyssnar på..) å sen kanske se Efter 10 .. eller så tar vi en tur till kyrkis. Ja det är så mitt liv ser ut just nu å helt ärligt känns det som att ja håller på att försvinna!

Jag får dåligt samvete för att jag inte kan njuta fullt ut av den här underbara tiden jag har att spendera med Casper, det här händer nu och aldrig aldrig mer  .. inte med Casper ialli fall! Hur spenderar andra mammor sina dagar med deras barn, är det bara jag som känner mig så här? Är det för det första tillåtet att ha de här känslorna? Inte för att nån kan ändra på de, det är ju så här jag känner. Missförstå mig rätt nu, men "att bara gå hemma" tär en del på självförtroendet. Vissa dar kan jag känna mig rädd för allt, minsta lilla pryl får mig att tänka på döden eller teroristattacker, sjukt är vad det är! Ville inte ens åka å sjunga pga det som hände förra veckan .. snacka om att ha nått rock bottom!