Tårar
Jag har alltid haft lätt för att gråta, men på senare tid har det avtagit lite. På ett sätt saknar jag de för jag rensar nog väldigt mycket i å med att jag gråter.
Förut grät jag för vad som helst, om jag var glad, lessen, arg, såg en sorglig film allt allt allt! Nu är det mest när jag läser eller ser på TV tex om barn som är sjuka, barn som har dött eller förlorat föräldrar. Det tar knäcken på mig, säkert på många andra också. Jag tycker så extremt synd om både barnen och föräldrarna, känner hur klumpen i halsen växer nu när jag skriver å tårarna rullar sakta nerför kinden.
Såna gånger funderar jag på varför våra liv är så olika och orättvisa, vem förtjänar att ens barn dör eller skadas svårt?
Ingen kan förtjäna det!
Kommentarer
Trackback
