Anna Dubbelve grubblar

...där skulle jag vilja vara!! Det kan inte vara så att det bara är jag som då å då känner för att bli uppslukad av jorden eller på nåt sätt få försvinna nån annanstans, ett tag ialli fall. Slutar ju alltid med att man trivs där man befinner sig, men det finns stunder som gör mig galen!!!

Å när dom kommer är allt, verkligen allt fel! Å minsta lilla grej blir till en stor fruktansvärd tokstolle inne i mig som bara hoppar å studsar, vill ut ut ut men kommer ingenstans för jag kan ju inte få ur mig vad som är fel. Kan inte formulera vare sig normala meningar eller bara skrika ut att nåt är galet, men det är faktiskt just det jag skulle behöva ibland, få skrika, vara arg, slänga i dörrar, kasta nåt i golvet ja va fan som helst, nånting som kan ge utlopp för alla dessa avskyvärda känslor som bosatt sig hos mig för en stund...

Dom gör mig lessen, trött, arg å ja får till å me ont i kroppen av dom...försvinn!!